springfatass.blogg.se

usch, nu har jag hamnat i fasen då jag tvivlar på LCHF. Jag tänker att allt negativt jag hört är sant. Att det inte går att leva helt utan kolhydrater ( vilket jag är så himla medveten om att man inte gör, lite kolhydrater äter man ju) och så tänker jag att jag aldrig kan klara mig helt utan bröd och potatis osv osv. Allt leder mig ner i en skitspiral av självömkan över att jag är fet och "aldrig kommer kunna gå ner i vikt och bli av med mitt sockerberoende"

 

Varför är det så? När jag varit så pepp innan och när jag är medveten om att det här är något som kommer att funka i längden bara jag ger det lite tid. Herregud, på en vecka gick jag ner i vikt, på en vecka blev jag piggare än någonsin ( inte första dagarna då men sen)

 

Jag vill ju. Jag vill mer än någonsin.

 

och vem vill läsa en blogg där allt handlar om fusk och misslyckanden?

 

Så vad ska jag göra för att den här kommande veckan ska funka?

 

1. Planera matsedel

2. Ta med matlådor

3. Powerwalks

 

Plus att jag inte ska hänga upp mig allt för mycket på ketos och kilon.

 

 

Okej. Så jag tänkte inte ens skriva det här inlägget för att jag skäms så jäkla mycket men så tänkte jag om. För jag ljuger ju bara för mig själv om jag låtsas som ingenting. Jag föll dit.

 

Jag är så medveten om att jag är en känsloätare. Jag vill tröstäta och jag vill glädjeäta.

 

Gick till jobbet, lite småhungrig och ledsen över att jag inte var i fullt så mycket ketos som jag trodde och att jag inte gått ner mer i vikt... o så gick det av bara farten. Det slank ner godis.  Jag måste lära mig att inte hänga upp mig på småsaker. Ketosen kommer och vikten kan inte rasa hela tiden. Istället för att vara nöjd över att jag redan gått ner och att jag börjar komma igång med en ny livsstil så hakar jag upp mig.

 

Så in i helvete dumt.

 

Men det här var iförrgår och efter det har jag skött mig.

 

Fick hem klänningarna igår och provade den jag beställde en mindre storlek i. Fan, den är så himla fin och bara jag går ner lite kommer den sitta jättebra, så nu känner jag peppen ännu mer. Jag ska fixa det. Och jag ska lugna ner mig över att jag åt godis för jag sitter gärna och ältar och tänker att herregud nu har jag förstört allt, men det har jag ju inte. Planering planering! Nästa gång tar jag med mig en babybellost i fickan så slipper jag äta det där godiset ;)

 

Ikväll ska vi träffas ett gäng och grilla så jag har lagt en fläskfilé i marinad. Ännu en stor fördel med LCHF, jag kan vara med och grilla, jag behöver inte komma med någon fesig specialmat bara för att jag försöker gå ner i vikt. Jag skippar bara potatisen :)

 

Har gjort egen músli efter ett recept jag hittade på LCHFklubbens hemsida, kul att göra såna grejjer.

 

Nu kör vi! :)

 

Dagen började bra, jag vaknade klockan 6 och kände mig pigg, minns inte när det hände sist.

Jag är en morgonmänniska, går hellre upp tidigt än ligger bort en hel dag men den här vintern har jag verkligen inte haft ork, jag har försovit mig, jag har somnat på lektioner, jag har bara inte kunnat ta mig ur sängen vissa dagar.

Mycket är mörkret och vintern men till störst del tror jag det är kosten. Jag har levt på snabbmakaroner och godis. Så fort jag känt minsta lilla trötthet har jag stoppat i mig en chokladbit och en redbull. Stackars kropp :(

 

Gick en långpromenad med hunden i det fina vädret, drack kaffe och åt ägg hemma hos mormor och sen blev det jobb.

 

Och där gick det utför, jag har varit och är så jäkla nedrigt godissugen. Jag har gått och smekt kexchokladen flera gånger men nä fan. Jag tänker bara inte förstöra det här. Jag vill INTE misslyckas ännu en gång.
Jag har bantat i omgångar sen jag var 14 år. Idag är jag 24, ska fylla 25. Då när jag började behövde jag det verkligen inte, men jag jämförde mig med de andra tjejerna i klassen som var pyttesmala. 10 år. Och det enda som hänt är att jag ökat i vikt och tappat självförtroendet varje gång misslyckats. Inte bra

 

Att det varit jobbigt idag är ju för att jag åt för lite frukost, jag planerade för dåligt helt enkelt. Plus att jag inte tagit med mig matlåda till jobbet. Då är det tufft att stå mitt bland godishyllorna.

 

Men jag VILL och jag SKA fixa det här.

Fokuserar på maten jag ska laga ikväll, kycklingfilé med gräddstuvad broccoli :)  Kommer nog ta mig lite hallon och turkisk youghurt efter det för att stilla mitt värsta sötsug.

 

Igår beställde jag kläder från HM, två klänningar varav en i en mindre storlek jag planerar att ha i sommar. Vore ju dumt att äta bort chansen att kunna ha den

 

Idag har jag haft ett sånt skönt flow!

 

Solen gör ju sitt men jag tror min kropp börjar tycka om att inte pumpas full av socker och snabba kolhydrater :)

Varit ute på långpromenad med hund och bästa kompis, sen druckit kaffe hos min mormor och efter det gjorde jag en ordentlig runda med dammsugare och mopp i lägenheten.

 

Maten har också fungerat bra idag, började med en kokosgröt som mest blev en välling, smaken var lite skum men kan nog försöka prova den igen

Ägg till mellanmål, kaffe med grädde i

till middag åt jag lite tacogratäng, den var en riktig hit så den kommer jag absolut göra igen, i en svagare version då sambon tyckte den blev lite väl stark den här gången. Det receptet hittade jag i Katrin Zytomierskas bok "Dags att bli smal"

 

Igår köpte jag en ny våg och såg att jag redan gått ner !

Min startvikt var 70 och nu ligger jag på 66,7 kg, peppen ökade med 100%

 

Jag är nog som många andra, har bantat i flera år och ska alltid sluta äta godis, imorgon.

Att vara 24 år och inte orka och känna att kroppen värker är inte okej, speciellt inte när man är fullt frisk i övrigt. Då är det bara ren lathet som gör att man är som man är och hur kan man låta lathet förstöra ens kropp?

Okej, det är väl inte bara lathet för sockerberoende är ju ett faktum. Men att inte kunna ta sig ur det, det är fan i mig ren jävla lathet.

 

Jag älskar socker och snabba kolhydrater. Snabbmakaroner dränkta i ketchup är det bästa jag vet, och som efterrätt smockar jag smågodis.

När jag försöker sluta så kastar jag godis, men först är jag noga med att lägga godiset i en platspåse som jag knyter igen och sedan lägger i soporna, utifall att jag vaknar på natten och känner suget. Då har det hänt att jag gått upp och hämtat godiset ur soptunnan igen.... Usch!

Jag har köpt hela tårtor som jag sakta men säkert ätit upp helt själv och det är ett rent jävla under att jag "bara" väger 70 kg med tanke på hur sjukt beteende jag har.

Hade jag inte haft min hund, då vetetusan hur jag sett ut idag. God bless him!

 

 

Så, hur har jag tänkt ta mig ur det här och hur många kilon ska jag gå ner?

 

1. LCHF, jag har googlat en massa, läst både för och nackdelar och kommit fram till att det är en livsstil (väljer att skriva så istället för diet för jag har fattat så mycket att jag aldrig kommer kunna gå tillbaka till något "normalt".) som nog passar mig.

 

2. 18 kg är målet men det kan ändras under tiden, jag kanske ser på mig själv och nöjer mig med 10 kg när jag väl är där.

 

Jag har skrivit ner mina mål, ett stort mål, ett månadsmål och ett veckomål (som kommer förnyas varje vecka, likadant med månadsmålen)

 

Att göra matscheman är superviktigt! Annars är det lätt hänt att något slinker ner i bara farten och det något brukar i mitt fall vara en kexchoklad.

En stor fördel för mig är att jag och min kille precis flyttat ihop och vi har inga matvaror alls nästan. Så det finns liksom inget skräp hemma. Den mat som finns är LCHFvänlig, bortsett från pojkvännens jordgubbskräm men tro det eller ej, än har jag lyckats hålla mig från den.

 

 Jag gick med i LCHFklubben och köpte Katrins bok "Dags att bli smal" Den är PRECIS vad jag behöver. Jag behöver inte höra att jag är bra som jag är och att mina kurvor sitter hyfsat okej, Jag behöver en spark i arslet och ett: "Fläsk är äckligt" kastat rakt upp i nyllet på mig. Det blir jag motiverad och peppad av, hur sjukt det än låter. Men alla är vi olika. Jag tänder till på det och tänker nu jävlar. När jag får höra att jag är bra som jag 'är så lurar jag mig själv och tänker att ja, jag är nog ändå okej så det gör inget att jag äter lite godis till. Det funkar inte.

 

Ja, det var väl allt. För nu,. Jag ska mäta min kropp och lägga upp måtten här men det får bli imorgon :) 

 

 Här är jag.Sorgligt men sant..
Usch, pinsamma bilder!